Denna CD-skiva är framställd som dokumentation över vår
verksamhet 1996. Skulle Du vilja köpa vår CD-skiva, kontakta
då någon i
styrelsen
,
gärna via e-post, eller via föreningens
adress.
Nedanstående ur inlagan i cd-förpackningen.
1. |
Jubileumsmarsch av Bruno Uggla
Allspel
Bruno Uggla, 1914-1995, växte upp i Gästrikland, seglade på
de 7 haven och bosatte sig därefter i Västerås. Bruno var
aktiv medlem i Spelmansgillet och komponerade den här marschen till
vårt 10-årsjubileum. |
2. |
Polska från Hubbo
Allspel
Hemmansägare Karl Wässman i Tibble, Badelunda, Västerås,
ropade på auktion in en gammal notbok, som torde ha tillhört
och skrivits av kantor L Johansson i Hubbo socken, Tillberga. Notboken
härrör från senare hälften av 1800-talet. Första
reprisen i den här polskan har samma tema som den välkända
västmanländska skuvpolskan "Å fin ä du", som vi har
efter Hyvlar-Pelle. |
3. |
Skänklåt efter Axel Inge, Guldsmedshyttan
Allspel
Smedmästaren och kommunalordföranden Axel Inge i Storå,
Guldsmedshyttans församling, föddes 1876. Hans far och farfar
var skickliga sångare och kunde en mängd visor, polskor och
gamla psalmmelodier. Axel Inge började spela fiol vid 15 års
ålder, men när han var 19 år skadade han vänstra
handens lillfinger och övergick då till att spela klarinett.
Denna skänklåt spelades 1864 vid Axel Inges föräldrars
bröllop av brudens bror. |
4. |
Polska från Västerbotten "Norrmandrillen"
Nyckelharpsgruppen
När järnvägen mellan Gimo och Faringe byggdes (1919-1921)
fanns det bland rallarna en fiolspelman från Norrland. Under samma
tid var spelmannen och smeden Albin Wallin arbetslös. Han sköt
en älg och sålde kött till rallarna. Då blev det
fest och instrumenten kom fram. Albin lärde sig den här låten
av norrlänningen och lärde sedan ut den till sönerna Ceylon
och Henry Wallin. |
5. |
Schottis från Harg
Nyckelharpsgruppen
Den här låten kommer från det lilla samhället
Harg ute på Upplandskusten. Låten har förmedlats av Albin
Wallin och hans söner. |
6. |
Masbovalsen
Nyckelharpsgruppen
Den som har betytt mest för nyckelharpans fortlevnad och utveckling
är Eric Sahlström. Han föddes på gården Masbo
i Uppland. Hans far Anders spelade ofta den här valsen. |
7. |
Polska efter Lars Hammarberg
Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel
John-Eriks farfar, Lars Hammarberg började spela enradigt durspel,
men övergick till munspel. Hammarbergs förfäder var av spelmans-
och vallonsläkt, bodde i Tolvfors Bruk i Gästrikland, men flyttade
till Offerdal i Jämtland när bruksrörelsen startade där
i mitten av 1800-talet. |
8. |
Vals efter Nils Ludd
Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel
Nils Ludd var fiolspelman och småbrukare från Slövre
i Alsens socken i Jämtland. Han spelade till dans i bygden i seklets
början tillsammans med durspel- och cittraspelare. |
9. |
Brudmarsch från Hucksjöåsen
Riksspelman John-Erik Hammarberg, munspel
Brudmarschen är upptecknad av fiolspelmannen Karl Eriksson, "n'Karl
Ersa", själv född i Hucksjöåsen, som ligger i östra
Jämtland. Denne nestor bland jämtländska fiolspelmän
avled våren 1996 nära 89 år gammal. |
10. |
Vals efter Karl Gill
Gerd Iversen, Sonja Serra och Uno Gill, fioler
Denna vals och nästföljande hambo spelades flitigt på
logdans vid sekelskiftet. Uno Gill, ålderman i Spelmansgillet, har
lärt sig de här låtarna efter sin far Karl Gill, som levde
1883-1960 i Gisslarbo i Västmanland. Karl Gill spelade fiol och Ess-kornett.
Karl Gill var en färgstark spelman med temperament och sprudlande
spelmansglädje och sonen Uno har fört hans spelmanstradition
vidare på ett förnämligt sätt, vilket vi är särskilt
glada för i Västerås Spelmansgille. |
11. |
Hambo efter Karl Gill
Se låt nr 10. |
12. |
Vals efter Hyvlar-Pelle, Uttersberg
Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, klarinett
och Bengt-Olov Skottheim, säckpipa
Detta är en variant av en vals, som finns på många
orter, bl a i Dalarna och i Hälsingland. |
13. |
Schottis efter Nils-Rune Jonsson, Rossön
Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, durspel
och Bengt-Olov Skottheim, cittra
Nils-Rune spelar 5-radigt dragspel, men har tagit upp durspelandet igen,
vilket han lärde sig som barn. Sina låtar har han efter sin
far, som spelade 2-radigt durspel. |
14. |
Röros-pols
Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler, Tomas Fagerberg, klarinett
och Bengt-Olov Skottheim, säckpipa och fiol
Norsk danslåt från Röros. |
15. |
Gammal marsch från Gustav Wasas tid
Allspel
Efter Per-Erik Persson "Hyvlar-Pelle" i Uttersberg, född 1855,
som hörde den i sin ungdom. Marschen finns i Västmanlands Spelmansförbunds
samlingar, nedtecknad av Uno Gill. Vi tycker att den här marschen
måste passa att framföras här i Wasas gamla borg. |
16. |
Gånglåt från Äppelbo
Allspel
Efter Ärtbergs Kalle, Dalarna |
17. |
Vals från Kall, efter Per Viktor Röst
Allspel
Denna vals från Jämtland kallas "Röst-Pe vals'n". |
18. |
Mazurka från Finland
Tomas Fagerberg, durspel
Det går även att spela i moll på ett durspel, trots
att det bara finns ett mollackord i basen. För övrigt har man
två tonarter på ett tvåradigt durspel, i det här
fallet A- och D-dur. |
19. |
Kolar-Kristins polkett
Nyckelharpsgruppen
Vid en dans på Löfstabruk i Uppland kom ett känt dansarpar,
Kolar-Kristin och Skojar-Hansi, fram till spelmännen. Kolar-Kristin
trallade den här polketten, som spelmännen lärde sig och
som sedan uppkallades efter Kolar-Kristin. |
20. |
Forsmarkar'n
Nyckelharpsgruppen
Denna bondpolska kommer från en spelman, som hette Olof Satts
på Löfstabruk, född 1778. Albin Wallin lärde sig låten
av kopparslagare i Forsmark. Via Ceylon och Henry Wallin förmedlades
sedan låten till oss nutida spelmän. |
21. |
Sarkofagen
Viola Ek och Gerd Iversen, fioler
Gånglåt från Valbo, Gästrikland, efter J Åsbrink
i arrangemang av Gunnar Hahn. Denna gånglåt spelades under
den märkliga sarkofagtransporten år 1856, då Karl XIV
Johans kista forslades från Älvdalen till Gävle och vidare
sjövägen till Stockholm. Transporten försiggick under egenartade
omständigheter och delvis stora besvärligheter. Många spelmän
gick med transporten. |
22. |
En polska från Djursdala
Viola Ek och Gerd Iversen, fioler
I Djursdalabygden, några mil norr om Vimmerby, Småland,
var det i början av 1800-talet ett livligt musikliv. Därom vittnar
bl a de många notböcker, som finns bevarade efter klockaren
Jonas Anckarman (1798-1874). Denna polska är hämtad ur Anckarmans
notbok skriven 1818. |
23. |
Vingåkersdans
Viola Ek och Gerd Iversen, fioler
Denna vals har vi hört sjungas av Margareta Kjellberg, men vanligare
är den ändå när vi spelar den till en folkdans i folklig
stil, komponerad i mitten av 1800-talet av sörmlänningen och
balettmästaren Anders Selinder. |
24. |
Jenta fra Hallingdal
John-Erik Hammarberg, munspel och Per Torelli, nyckelharpa
Denna vals är upptecknad av den kände norske dragspelaren
Petter A Röstad. Den är mycket spelad både i Norge och
Sverige. |
25. |
Polska av Gustav Persson
John-Erik Hammarberg, munspel och Per Torelli, nyckelharpa
Gustav, eller "n'Gustav i Backa", som han kallades i dagligt tal, var
från Västbacken i Alsens socken. Han var en gedigen traditionsbärare
av äldre jämtländsk folkmusik, men komponerade själv
många fina låtar, som t ex den här polskan. |
26. |
Vals efter Alstergren
Tomas Fagerberg, durspel, Lars Englund och Kjell Wahlberg, fioler
och Bengt-Olov Skottheim, cittra
En gammal durspelare från Ångermanland började många
av sina låtar på den inre raden i stället för på
den yttre, vilket är ganska ovanligt. Han hade denna låt efter
Alstergren. |
27. |
Murar Jans marsch
Bengt-Olov Skottheim, säckpipa, Lars Englund och Kjell Wahlberg,
fioler och Tomas Fagerberg, klarinett
Murar Jan bodde i Guldsmedshyttan och föddes omkring 1820. Hans
liv blev stökigt och kort, han dog omkring 30 år gammal. I hans
eftermäle står: "Söp, och blev troligen ihjälslagen".
Men den här fina marschen lämnade han efter sig. |
28. |
Axel Sjölanders gånglåt
Allspel
Axel Sjölander, 1896-1981, sjätte generationens spelman i
sin släkt, från Tingsryd socken i södra Småland.
Vid inspelningar på 50- och 60-talet kallade Axel den här låten
för Rhenländare, vilket var faderns benämning, men längre
fram på 70-talet övergick han till att kalla den "gånglåt"
- en förändring, som har sin förklaring i Axels första
kontakt med spelmansstämma. Där spelades gånglåtarna
flitigt, men Axel hade ingen gånglåt på sin repertoar
... Axel spelade fiol med konsekvent användande av dubbelgrepp "det
var mycket lättare å få fram rytmen då". |